Parallell - torsdag 5/12
2 Kor 10-13
PAULUS FÖRSVARAR SIN TJÄNST (kap 10-13)En vädjan
1[Efter en längre undervisning om givande där han uppmanar korintierna att förnya sin iver för insamlingen till de troende i Jerusalem, tar Paulus upp sin egen roll som apostel. Paulus börjar detta stycke med auktoritet och tydlighet. Han har blivit anklagad av falska apostlar för att vara djärv när han skriver brev på avstånd, men feg väl på plats, se vers 10. Nu i brevets sista kapitel besvarar han den kritiken.]
Jag, Paulus, vädjar personligen vid den Smordes (Kristi) mildhet och godhet, jag som [enligt vissa, se vers 10] är så "ödmjuk" när jag möter er ansikte mot ansikte, men "modig" när jag är långt borta [och skriver mina brev]. 2Jag bönfaller er [det starkaste ordet för vädjan], att när jag kommer [till er korintier] ska jag inte behöva vara så modig och bestämd mot några som menar att vi vandrar efter köttet (lever på världens sätt, har mänskliga motiv). 3För även om vi lever i världen (vandrar i köttet), strider vi inte på världens sätt (strider inte efter köttet med mänskliga vapen). 4För våra stridsvapen är inte köttsliga [av denna världen], utan kraftfulla (starka) inför Gud till att bryta (riva) ner fästen. 5Vi bryter ner [med våra stridsvapen raserar vi] tankebyggnader (resonemang, beräkningar, spekulationer, argument) och varje hög mur (all höghet) som reser sig upp [lite i taget, mer och mer] mot kunskapen om Gud (Guds kunskap) – och vi leder varje tanke som en fånge in i lydnad för den Smorde (Messias – ordagrant: in i/fram till Kristi lydnad).
[Bilden som målas upp är en romersk soldat som tvingas ta fram svärdet för att få en omedgörlig fånge att lyda. Slagfältet är sinnet där tankar och resonemang som strider mot Guds ord måste tas till fånga och överlämnas till Jesus, vår Befälhavare. I nästa vers fortsätter Paulus att använda militära termer.]
6Vi är beredda att straffa all olydnad så snart er lydnad [som församling] blivit fullständig.
Falska apostlar
7[Hittills har Paulus mest i förbifarten nämnt att det finns motståndare till honom i Korint, se 2 Kor 3:1. Nu riktar han sig till dessa falska apostlar. Vi förstår att de var judar som predikade ett falskt evangelium, se 2 Kor 11:4, 22.]
Se vad som sker mitt framför er (vad som är helt uppenbart)! [Frasen kan också översättas "Ni ser bara det som är på ytan" och syfta på de falska apostlarnas vältalighet och retorik.] Om någon är övertygad om att han tillhör den Smorde (Messias, Kristus), då ska han ha klart för sig att vi tillhör den Smorde lika mycket som han. 8Ja, även om jag skulle vara ännu frimodigare med den auktoritet som Herren har gett oss för att bygga upp er, inte för att bryta ner er, så skulle jag inte behöva skämmas. 9Jag vill inte att det ska verka som att jag vill skrämma er med mina brev. 10Han [syftar troligen på den som ledde motståndet mot Paulus i Korint] säger:
"Hans brev har tyngd och kraft [se 2 Kor 7:8],11Den som säger så ska veta att sådana vi är i ord, i våra brev på håll, sådana är vi också i handling när vi är hos er.
men när han kommer själv är han svag (hans fysiska utseende och framförande imponerar inte)
och man föraktar hans ord."
[Det finns utombibliska källor från 200-talet som beskriver Paulus som kortväxt, flintskallig med stora ögonbryn. Vi kan dock inte veta hur han såg ut. I jämförelse mellan Paulus och Barnabas kan det tolkas som att Barnabas var mer tilltalande, eftersom han liknades vid Zeus, den störste guden, och att Paulus var hans talesman, se Apg 14:8-12. Inom antika talkonsten ansågs ett attraktivt utseende lika viktigt som talet. Den grekisk-romerska stoiska filosofen Epiktetos skriver om detta i "Handbok i livets konst" omkring 125 e.Kr.]
En ofrivillig jämförelse
12Inte så att vi vågar jämföra eller mäta oss med vissa av dem som rekommenderar sig själva. De mäter sig med sig själva och jämför sig med sig själva, men de förstår ingenting.
[I den antika världen var jämförelse med andra ett vanligt retoriskt grepp som praktiserades flitigt.]
13Vi däremot berömmer oss inte gränslöst (utan förbehåll), utan håller oss inom gränsen för det område (gr. kanon, den måttstock, norm) som Gud har tilldelat oss, att vi skulle nå fram även till er. 14Vi går inte för långt i vårt beröm, som om vi aldrig hade nått fram till er. Vi var ju de första som nådde er med den Smordes (Kristi) evangelium. [Paulus grundade församlingen i Korint, se 1 Kor 3:6.] 15Vi vill inte berömma oss gränslöst av andras arbete. Men när er tro växer hoppas vi att vårt arbetsfält (vårt inflytande) hos er ska utvidgas kraftigt. 16Då kan vi förkunna evangeliet i områden bortom ert och behöver inte berömma oss av det som redan är uträttat på någon annans område.
17Den som berömmer sig18Det är ju inte den som rekommenderar sig själv som består provet, utan den som Herren rekommenderar.
måste berömma sig i Herren.
[Paulus summerar Jer 9:23-24, som varnar för att skryta om sin egen visdom och förmåga. Allt beröm måste ske i ljuset av vad Gud har gjort. Samma citat ges också i 1 Kor 1:31. Se även Ords 27:2.]
Ni är trolovade med Jesus
1Hoppas ni kan stå ut med lite [så kallad] dårskap från min sida. Visst står ni ut med mig! 2För jag brinner för er med Guds iver. Jag har trolovat er med en enda man, den Smorde (Messias, Kristus), och vill föra fram en ren jungfru till honom. 3Men jag är rädd att liksom ormen med sin list förledde Eva [1 Mos 3:1-6], så kan också era sinnen förföras och vändas bort från den uppriktiga och rena troheten mot den Smorde (Messias, Kristus).
[Paulus använder bilden av äktenskap och den judiska trolovningen som var mycket mer bindande än dagens förlovning. Paulus var som en far för församlingen i Korint, se 1 Kor 4:15. Jesus liknas ofta vid Adam, se Rom 15:14; 1 Kor 15:21-22, 45. Här liknas församlingen i Korint vid Eva. Församlingen är trolovad med Jesus. I stället för att stå emot djävulen, se Jak 4:7, hade korintierna lyssnat på djävulens representanter som förlett dem, se 2 Kor 11:13-15; 4:2.]
4För om någon kommer och
predikar en annan Jesus
än den vi har predikat,
eller om ni tar emot en annan ande
än den ni har fått
eller predikar ett annat evangelium
än det ni tidigare tagit emot,
då accepterar ni det gärna.
[Vi vet inte exakt vad dessa falska apostlar predikade; vi vet dock att Paulus predikade Jesus som korsfäst, se 1 Kor 1:23, och Herre, se 2 Kor 4:5.]
5Jag menar att jag inte på något sätt är underlägsen dessa "superapostlar".
[Paulus lägger till förstärkningsordet "hyper", som betyder "mer", framför ordet apostel. Dessa "superapostlar" ansåg sig vara förmer och större än andra apostlar. Paulus motståndare i Korint upphöjde sig själva till skyarna.]
6Även om jag inte är någon vältalare [inte följer de grekiska filosofernas retoriska stil] saknar jag inte kunskap, och den har vi alltid och på alla sätt lagt fram för er.
Var det en synd att predika utan ersättning?
7Var det en synd jag begick när jag ödmjukade mig för att ni skulle upphöjas och predikade Guds evangelium för er utan ersättning? 8Andra församlingar [i Makedonien] plundrade jag genom att ta emot lön för att kunna betjäna er. [Silas och Timoteus kom med finansiellt stöd till Paulus under hans första vistelse i Korint, se Apg 18:5.] 9När jag var hos er och saknade något låg jag ingen till last, för bröderna som kom från Makedonien försåg mig med det jag behövde. På alla sätt aktade jag mig för att bli en [finansiell] börda för er, och det tänker jag fortsätta med [eftersom det för med sig sociala förpliktelser mot givarna och hindrar mig från att predika fritt].
[En dåtida antik filosof var inte trovärdig om han inte kunde leva på sin filosofi. Det som förbryllade korintierna var hur en apostel för den uppståndne Jesus samtidigt måste arbeta för sitt uppehälle, se 1 Thess 2:9. Hans motståndare använde detta som ett argument för att han inte var någon verklig apostel. Termen "börda" handlar inte bara om att bli en ekonomisk börda för korintierna, utan också de sociala förpliktelser som förväntades mot givaren. Hade Paulus tagit emot gåvor från de välbärgade korintierna hade de rätt att styra över vad Paulus skulle predika. Andra grupper kunde också misstänka att han var "köpt" om han tog ställning i en fråga där det fanns olika intressen.]
10Så sant den Smordes (Kristi) sanning finns i mig [om det nu skulle vara en synd att predika utan att ta betalt, se vers 7] ska ingen i Achaias områden ta ifrån mig den stoltheten. [Achaia motsvarar nuvarande södra Grekland med städerna Korint, Kenkrea och Aten.] 11Varför? För att jag inte älskar er? Det vet Gud att jag gör. 12Och jag tänker fortsätta göra som jag gör [predika utan att ta betalt], för att hindra dem som söker ett tillfälle att framstå som våra jämlikar i vad de skryter med. 13Sådana människor är falska apostlar, oärliga arbetare förklädda till den Smordes (Kristi) apostlar (budbärare). 14Och inte undra på det, Satan själv förklär sig till en ljusets ängel (budbärare). 15Då är det inte underligt om även hans tjänare förklär sig till rättfärdighetens tjänare. [De som lever ett rättfärdigt liv är "rättfärdighetens tjänare", inte de som utger sig för att vara det eller predikar för andra om rättfärdighet. Ett av kännetecknen på ett falskt budskap är att mörker sägs vara ljus.] Men de ska få det slut som deras gärningar förtjänar.
Motvilligt beröm
16Jag upprepar: ingen får ta mig för en dåre. Men om ni nu gör det, ta då emot mig som en dåre så att också jag får berömma mig lite. 17Det jag nu talar – det är inte som Herren skulle tala, utan som en dåre – i den fasta övertygelsen att jag har skäl att berömma mig. 18När många berömmer sig på människors vis (efter köttet) vill också jag göra det. 19Ni står ju gärna ut med dårar, ni som är så kloka. 20Ni accepterar att man gör er till slavar, att man suger ut och plundrar er, att man uppträder överlägset och slår er i ansiktet. 21Till min skam måste jag säga att vi har varit för svaga för det. Men vad andra vågar skryta med – jag talar som en dåre – det vågar jag också.
22Är de hebréer?
Det är jag också.
Är de israeliter?
Det är jag också.
Är de Abrahams barn?
Det är jag också.
23Är de den Smordes (Kristi) tjänare?
Nu talar jag som en galning:
Jag är det ännu mer.
["Ännu mer" är samma ord "hyper" som används om "superapostlarna" i vers 5. Paulus är tvungen att avbryta sig själv här innan han fortsätter. Det är absurt och helt galet att jämföra vem som tjänar Jesus mest, men för att rädda korintierna från dessa falska "superapostlar" tvingar han sig att fortsätta.]
Jag har arbetat mer,
suttit i fängelse mer,
fått hugg och slag i överflöd
och ofta varit i livsfara.
24Av judarna har jag fem gånger fått fyrtio rapp minus ett.
[Judarna piskade trettionio slag för att ha en säkerhetsmarginal så att inte budet i 5 Mos 25:3 överträddes.]
25Tre gånger har jag blivit piskad med spö.
[Detta var ett romerskt straff, ett tillfälle var i Filippi, se Apg 16:23.]
En gång har jag blivit stenad.
[Detta skedde i staden Lystra under Paulus första resa, se Apg 14:19.]
Tre gånger har jag lidit skeppsbrott,
ett helt dygn har jag drivit på öppet hav.
[Totalt var Paulus med om minst fyra skeppsbrott. Det fjärde sker efter att detta brev har skrivits när han är på väg till Rom, se Apg 27:13-44.]
26Många gånger på mina resor har jag varit utsatt för:
faror på floder [troligen farliga vadställen på översvämmade floder],
faror bland rövare,
faror från [judiska] landsmän,
faror från hedningar,
faror i städer,
faror i öknar,
faror på hav,
faror på grund av falska bröder.
27Allt [detta] under möda och slit,
ofta under vaknätter,
ofta under hunger och törst,
ofta fastande,
ofta frusen och naken.
28Förutom allt annat [alla andra fysiska lidanden som Paulus inte nämnt i denna lista],
finns det dagliga ansvaret (pressen från alla håll) och omsorgen om (oron för) alla församlingarna.
[Paulus var en sann herde som kände med folket i församlingarna. Denna psykologiska press var minst lika svår att bära. I detta brev läser vi hur Paulus inte stannar i Troas, just på grund av oron över hur det gått för Titus och Paulus iver att få höra nyheter från Korint, se 2 Kor 2:12-13. Nu kommer två exempel:]
29Vem är svag
utan att jag blir svag?
Vem faller
utan att det bränner i mig?
Guds kraft blir synlig i svaghet
30Om jag måste berömma mig, vill jag berömma mig av min svaghet. [Vilket visar på att det är Gud som verkat och han är den som får äran!]
Nedfirad i en korg
31[Inför nästa uttalande inleder Paulus med en ed där han åkallar Herrens namn. Det kan tyckas märkligt, eftersom det inte är någon stor bedrift han berömmer sig av, snarare tvärtom. Troligtvis är det ett retoriskt grepp som visar att det som nu följer är ironi. Även nästa exempel, som är motsatsen till att bli nedfirad i en korg, hör till samma kategori, som är en parodi på superapostlarnas hisnande berättelser, se vers 5.]
Herren Jesu Gud och Far, välsignad i evighet, vet att jag inte ljuger: 32I Damaskus lät kung Aretas ståthållare bevaka staden för att gripa mig, 33och jag firades ner i en korg genom en öppning i muren och kom undan hans grepp.
[Denna händelse skedde tidigt i Paulus tjänst, se Apg 9:23-25. Denna flykt från Damaskus i en korg var inget att skryta över, dock har den flera paralleller i Gamla testamentet. Josuas utsända spioner firades ner i ett rep av Rahab, se Jos 2:15. David flydde från Sauls soldater genom ett fönster, se 1 Sam 19:12. Båda dessa händelser ledde dock till stora segrar, se Jos 6:1-25; 1 Sam 23:1-14. På samma sätt visade sig Paulus förödmjukande början bli startskottet på en världsvid väckelse för Guds rike.]
Uppryckt till paradiset
1Jag måste [motvilligt] berömma mig, trots att det inte hjälper.
[Paulus påminner korintierna igen att det är galenskap att jämföra sig med varandra. Dock måste han göra det för att visa hur befängt hans rivaler i Korint agerat. Paulus fortsätter från "en förödmjukande nedsänkning för att undkomma människor" i föregående verser till "ett dramatiskt uppryckande till Guds tron". De falska apostlarna verkar ha berättat hisnande historier om sina syner och drömmar som fängslat en del av korintierna. Visioner var en viktig del i den hedniska kulturen och det är möjligt att man hade kvar det tänkesättet. Paulus tvingas nu ta upp detta ämne. Dock får denna berättelse en snöplig upplösning; Paulus kan inte berätta någonting om upplevelserna i paradiset.]
Nu kommer jag till syner och uppenbarelser från Herren. 2Jag vet en man som tillhör den Smorde (en människa som är i Kristus) som för fjorton år sedan blev uppryckt ända till tredje himlen. Om det var i kroppen eller utanför kroppen vet jag inte, Gud vet.
[Paulus berättar i tredje person, men det är troligt att det handlar om honom, se 2 Kor 12:1, 5, 7. Anledningen kan vara att han såg sig själv i synen, eller att han inte vill berömma sig. Händelsen inträffade fjorton år tidigare någon gång omkring 42 e.Kr. Det var före missionsresorna som beskrivs i Apostlagärningarna då Paulus befann sig i Antiokia i Syrien, se Apg 11:25-26.]
3Jag vet att den mannen – om det var i kroppen eller utanför kroppen vet jag inte, Gud vet -4blev uppryckt till paradiset och fick höra ord som ingen människa kan eller får uttala.
[Ordet "paradiset" har persiskt ursprung och beskriver en anlagd trädgård eller park. Det är en rofylld och glädjerik plats och används i den grekiska översättningen av Gamla testamentet om Edens lustgård, se 1 Mos 2:8. Ordet används tre gånger i Nya testamentet. I Luk 23:43 beskriver det platsen efter döden för de rättfärdiga, och i Upp 2:7 syftar det på det återupprättade Edens lustgård. Paradiset här är troligen en parallell till "tredje himlen" i vers 2. Om den första himlen är luften och atmosfären kring jorden, och den andra universum, så refererar den tredje himlen till den plats där Gud bor. I judisk och utombiblisk litteratur finns sju himlar beskrivna, men det är inte troligt att Paulus skulle använda dessa referenser.]
5Den mannen vill jag berömma mig av, men av mig själv vill jag inte berömma mig förutom mina svagheter.
[Dessa svagheter "skröt" Paulus om i förra kapitlet, se 2 Kor 11:22-30. Paulus använder samma ord, "svaghet", när han beskriver hur han första gången kom till korintierna. Där syftar hans "svaghet" på att han inte följde de dåtida filosofiska retoriska greppen. Anledningen var att deras tro inte skulle bygga på mänsklig visdom utan på Guds kraft, se 1 Kor 2:3-5.]
6Om jag ville berömma mig vore jag ändå ingen dåre, jag skulle bara säga sanningen. Men jag avstår, för att ingen ska tänka högre om mig än man gör när man ser eller hör mig.
En tagg i mitt kött
Paulus "tagg i köttet" är troligen onda människor som följer hans fotspår och skapar misstro mot honom och för människor bort från evangeliet.
[Uttrycket "en tagg i mitt kött" talar inte bokstavligt om en tagg som gjorde ont och hindrade Paulus på hans resa. Det är en bild på något som var irriterande och besvärande för Paulus, som en tagg från en växt. Texten innehåller även fler bilder som gör det uppenbart att texten måste tolkas, en tagg kan inte slå med knytnävsslag. Det har spekulerats i allt från blindhet till någon dold synd. Ett vanligt antagande är att det var en fysisk sjukdom, men utifrån Paulus livsverk kan man fråga sig om en fysiskt svag person kunnat göra alla dessa resor.
Uttrycket "törntagg" används flera gånger i GT. Där refererar det alltid till människor som besvärade och plågade israeliterna, se 4 Mos 33:55; Jos 23:13; Dom 2:3. Föregående kapitel handlar om Paulus lidande, och tittar man närmare är detta lidande orsakat av människor. När Paulus i vers 8-10 ber Gud att ta bort denna "svaghet", används samma ord som beskrev förföljelsen i 2 Kor 11:30. Uttrycket "en Satans budbärare" förklaras också i kapitlet innan. De falska apostlarna och oärliga arbetarna liknas vid förklädda budbärare från Satan, se 2 Kor 11:13-14. I Gal 4:13-14 där Paulus kom i "kroppslig svaghet" till galaterna beskriver han hur de tog emot honom som "en Guds budbärare". Det kan referera till händelserna i Galatien som beskrivs i Apg 14:19-21. I Lystra blev Paulus stenad av judar som följt efter honom. När han nästa dag gick till Derbe tog folket emot honom trots hans blåslagna ansikte och kropp. Paulus tagg i köttet skulle alltså kunna vara en eller flera personer som följde efter i hans fotspår och skapade misstro mot honom överallt där han predikade evangelium. I Apostlagärningarna återfinns genomgående detta mönster där Paulus förföljs av onda människor. När Paulus bad att Gud skulle ta bort denna "svaghet" från honom, blir svaret att Guds nåd och kraft räcker. Paulus själv hade ju varit en som förföljde kristna. Gud verkar inte ta bort förföljelse, men han ger kraft till de troende mitt i lidandet!
Ingen kan med säkerhet säga vad Paulus tagg i köttet var. Detta gör att troende i alla tider och kulturer kan läsa in sina egna plågor och besvär i texten och så få tro på att Guds kraft kan fullkomnas just i deras svaghet.]
8För denna saks skull vädjade jag tre gånger till Herren att den skulle lämna (dra sig bort från; ordagrant: avstå från) [låta bli] mig. [Här finns en koppling till hur Jesus bad tre gånger i Getsemane, se Mark 14:32-42.] 9Men han har svarat mig:
"TillräckligDärför vill jag, mer än gärna, hellre berömma mig av mina svagheter, för att den Smordes (Messias, Kristi) kraft ska vila (tälta, "tabernakla") över mig.
för dig
är min nåd (favör),
för kraften [min styrka]
genom [din] svaghet
fullkomnas [för kraften fullkomnas i din bräcklighet]."
[Ordföljden i grekiskan formar en kiasm som ramas in av orden tillräcklig och fullkomnas. Ordet "dig" och "genom/i svaghet" (Paulus otillräcklighet) leder in till de två centrala orden nåd och kraft! Frasen "han har svarat" är i perfekt indikativ, vilket betyder att uttalandet fortfarande står fast och gäller. Detta är det enda citatet från Jesu ord i Paulus brev.]
10Därför gläder jag mig
i svaghet (svagheter),
i förolämpningar (förakt),
i nöd (tvingande omständigheter),
i förföljelser och svårigheter (trångmål, ångest, begränsningar, "smala passager")
för den Smordes (Kristi) skull.
[Paulus svagheter var svårigheter som han utsattes för på grund av att han predikade evangelium. Denna uppräkning, där varje ord står i plural, är en sammanfattning av den mer detaljerade beskrivningen i 2 Kor 11:23-30.]
[Jag är vid gott mod i allt detta:] För när jag är svag,
då är jag stark [när jag egentligen skulle vara svag, då – vid det tillfället – orkar jag alltid med].
Tecken på en sann apostel
11Jag har blivit en dåre. Ni har tvingat mig till det. Egentligen borde ni ha talat väl om mig. Jag är inte på något sätt underlägsen dessa "superapostlar", även om jag ingenting är. 12Det som kännetecknar en apostel har blivit utfört hos er med all uthållighet (ståndaktighet, tålamod) [karaktär som står fast även under prövningar]:
genom tecken [gr. semeion, fokus är mer på en andlig princip och betydelsen än själva undret i sig],
under (ovanliga under som väcker förundran över Guds storhet)
och kraftgärningar (mirakler som bekräftar Guds makt).
[Vi vet inte exakt vilka tecken, under och kraftgärningar som skedde i Korint. Skulle Paulus nämna dem vore han inte bättre än sina motståndare. I Apostlagärningarna kan vi läsa hur Gud verkade genom honom vid andra tillfällen. I Lystra helades en förlamad man, se Apg 14:8-10, och i Filippi befriades en slavflicka från en ond ande, se Apg 16:16-18. Inte så långt efter att Paulus skriver detta brev uppväcks en ung man till livet i Troas, se Apg 20:9-10.]
13På vilket sätt blev ni sämre behandlade än de andra församlingarna, förutom att jag själv [till skillnad från de falska apostlarna] inte låg er till last [genom att kräva finansiellt stöd]? [Paulus avslutar nu ironiskt:] Förlåt mig den oförrätten!
Genuin kärlek till församlingen
14[Ett tecken på en sann apostel är den genuina kärleken till församlingen. De troende utnyttjas inte och ses inte som potentiella understödjare för egna projekt och idéer.]
Det är nu tredje gången jag är redo att komma till er, och jag ska inte ligga någon till last. Jag söker inte det som är ert, utan er själva. [Paulus liknar sig själv vid en förälder som älskar sina barn. Han har använt sig av liknande bilder förut när han undervisat och gett dem andlig mjölk i stället för fast föda, se 1 Kor 3:2.]
Barnen är ju inte skyldiga att spara åt sina föräldrar,15Jag ska med glädje offra allt och själv låta mig offras för era själars skull. Blir jag då mindre älskad för att jag älskar er så högt? 16Jag har alltså inte varit någon börda för er.
utan föräldrarna åt sina barn.
[I den grekisk-romerska kulturen var det självklart att föräldrarna sparade åt sina barn. Som mottagare av livet och allt föräldrarna gav, förväntades barnen betala genom att ge tillbaka kärlek och respekt. Otacksamhet för givna gåvor ansågs vara en grov synd.]
[Paulus hade aldrig begärt något materiellt stöd för egen del. Det verkar dock finnas rykten om att Paulus inte var ärlig med insamlingen till Jerusalem och kanske tog en del av medlen för egen del.]
Men slug som jag är kanske jag har fångat er med list?
17Har jag utnyttjat er genom någon av dem som jag sände till er?
18Jag bad Titus resa och sände en broder med honom.
Har Titus utnyttjat er?
Har vi inte handlat i samma anda?
Har vi inte gått i samma fotspår?
Omvända roller
19[Brevet liknar en rättegång där Paulus har blivit anklagad och får försvara sig. På en punkt skiljer sig den judiska rättsprocessen från den här tiden mot dagens rättegångar. Om det visade sig att den anklagade var oskyldig, kunde rollerna omedelbart bli ombytta. Den anklagade hade då rätt att anklaga dem som först hade gått emot honom.]
Har ni hela tiden trott att vi försvarar oss (håller ett försvarstal) inför er?
Nej, vi talar inför Gud i den Smorde (Messias, Kristus) [i hans närvaro], och allt är till er uppbyggelse, mina älskade. 20För jag är rädd att jag inte ska finna er sådana som jag skulle önska när jag kommer, och att ni inte ska finna mig sådan som ni skulle önska. Jag är rädd att jag ska finna
stridigheter (grupperingar, gräl),
avund (viljan att få vad någon annan har, med den sjuka önskan att också den andre ska förlora vad den har),
okontrollerat temperament (ilska, vrede),
själviskhet (självupptagenhet),
förtal,
skvaller,
högmod (uppblåsthet, arrogans)
och oordning
bland er. 21Ja, jag är rädd att min Gud ska förödmjuka mig inför er när jag kommer tillbaka, och att jag måste sörja över många som tidigare har syndat och inte omvänt sig från den
orenhet (sexuell orenhet i tanke och handling, utsvävande liv, mer fokus på den moraliska orenheten än den fysiska akten),
sexuell lössläppthet (otukt) och sensualitet (lösaktighet, egen njutningslystnad utan några moraliska gränser), som de tidigare har praktiserat (ägnat sig åt).
Paulus tredje besök
1[Paulus ger mycket av sin tid och energi till församlingen i Korint. Han grundade församlingen och var med dem i ett och halvt år. Senare gjorde han ett kortare smärtsamt andra besök och nu är han på väg till dem en tredje gång, se även 2 Kor 2:1; 12:14. Däremellan har korintierna skrivit flera brev som Paulus besvarat. Detta brev är troligen det fjärde brevet som Paulus skriver till dem.]
Det är nu tredje gången jag ska komma till er.
Efter två eller tre vittnens ord2När jag var hos er den andra gången varnade jag dem som syndade och alla andra, och nu när jag inte är hos er varnar jag er igen: När jag kommer tillbaka ska jag inte skona er.
ska varje sak avgöras.
[Citat från 5 Mos 19:15. Samma vers citeras också i Matt 18:16 och 1 Tim 5:19. Användningen i dessa ställen, där en privat konflikt har blivit en allmän fråga för hela församlingen, indikerar att Paulus nu offentligt kommer att konfrontera dem som utger sig för att vara apostlar, men inte är det.]
[Paulus är tydlig med att han inte kommer att tolerera ryktesspridning och splittring i församlingen. Han hade varnat dem flera gånger och är det fortfarande stridigheter och synd kommer han att konfrontera dem som är involverade. De flesta som sår in splittring gör det i det fördolda. Vi vet inte vad som hände när Paulus väl kom till Korint. I Apg 20:2-3 framkommer att Paulus kom en tredje gång till Grekland, där Korint var huvudstaden, och stannade där i tre månader.]
3Ni vill ju ha (kräver) bevis på att den Smorde (Messias, Kristus) talar genom mig.
Han är inte svag mot er
utan mäktig (visar sin kraft) bland er.
4Han blev korsfäst i svaghet,
men lever genom Guds kraft.
Så är också vi svaga i honom,
men vi ska leva med honom
genom Guds kraft som ni ska få känna.
Pröva er själva
5Utvärdera (granska, rannsaka) er själva för att se om ni lever i tron (är i tro). Ja, pröva (verifiera äktheten hos) er själva. Känner ni inte (utifrån en personlig erfarenhet och relation som hela tiden växer och utvecklas) att Jesus den Smorde (Messias, Kristus) är i er? Gör ni inte det, består ni inte provet. 6Vi hoppas ni ska förstå att vi inte är diskvalificerade [att vi bestått provet att vara ledare över er på rätt sätt].
7Vi ber till Gud att ni inte ska göra fel (agera på ett ondskefullt sätt i någon detalj) [Rom 12:20-21], inte för att det ska se ut som om vi klarar provet, utan för att ni ska göra det rätta (det som är ärofyllt), även om det ser ut som om vi inte skulle hålla måttet. 8Vi kan inte göra någonting (agera) mot sanningen, bara för sanningen. [Evangeliet är sanningen. Det går att hindra och hålla ner sanningen med onda gärningar, men i slutändan vinner sanningen, se Rom 1:18.] 9Vi är glada när vi är svaga, och ni är starka. [Då behöver vi inte vara "starka ledare" som måste tala skarpt och strängt för att bygga upp er.] Just detta ber vi om, att ni blir helt fullkomnade (återupprättade, försonade med varandra, ordagrant en medicinsk term för att stadga ett brutet ben så att det läker ihop). 10Därför skriver jag detta innan jag kommer, för att inte behöva gå hårt fram hos er i kraft av den auktoritet som Herren har gett mig för att bygga upp, inte för att riva ner.
Sluthälsningar
11Till sist, syskon (bröder och systrar i tron):
var glada,
bli upprättade (låt er upprättas, helas, som när ett trasigt nät lagas),
bli uppmuntrade (förmedla förståelse, undervisa, förmana),
var eniga (ha samma planer, mål) och
lev i fred (harmoni, frid).
Då ska kärlekens och fridens Gud vara med er.
12Hälsa varandra med en helig kyss. [Ett uttryck för kärlek, förlåtelse och enhet, gr. philema. Kindkyssen var och är en vanlig hälsningsform i Medelhavsområdet.]
Alla de heliga [här i Makedonien, troligen Filippi] hälsar till er.
13Vår Herre Jesu den Smordes (Kristi) nåd,
Guds kärlek
och den helige Andes gemenskap
vare med er alla.
[Den sista hälsningen nämner alla tre personerna i treenigheten utifrån deras roll i förhållande till den troende. Treenigheten innebär att det finns en Gud, och denne Gud existerar i tre "personer" – Fadern, Sonen och Anden. De är åtskilda och samtidigt ett.]
Igår
Planer
- ❶ Dagens Bibelord
- ❷ Nya Testamentet
- ❸ Helbibel
- ❹ Halvbibel
- ❺ Kvartbibel (Bibelsällskapets plan)
- > ❻ Parallell
