Hem

Bibeln på ett år

Nästa dag

Helbibel - söndag 15/3

4 Mos 22:21-23:30, Ps 58:1-12, Ords 11:12-13, Luk 1:57-80


4 Mos 22:21-23:30

21Och Bileam steg upp på morgonen och sadlade sin åsna och gick med Moabs furstar.

Guds budbärare sänds till Bileam
22Men Guds (Elohims) vrede var upptänd eftersom han gick och Herrens (Jahvehs) ängel ställde sig själv på vägen som en åklagare mot honom [och blockerade vägen].

[Herren använder ofta änglar för att beskydda sitt folk, se 1 Mos 16:7; 2 Mos 3:1-3; 23:20-23; Jos 5:13-15. En ängel med ett draget svärd (vers 23) nämns tre gånger, se även 1 Krön 21:16 och Jos 5:13-15. En del tolkar Herrens ängel som Jesus preinkarnerad, dvs. Jesus som uppenbarar sig som en Herrens budbärare innan han tar mänsklig gestalt.]

Nu red han [Bileam] på sin åsna och hans två tjänare var med honom. 23Och åsnan såg Herrens (Jahvehs) ängel stå på vägen med sitt svärd draget i sin hand, och åsnan vek av från vägen och gick ut på fältet, och Bileam slog åsnan för att vända henne till vägen. [Satiren och komiken i det som nu sker går inte att missa, en "dum" åsna ser ängeln men den professionella siaren förstår ingenting.]
     24Då stod Herrens (Jahvehs) ängel på en smal passage mellan vingårdarna med en mur på den ena sidan och en mur på den andra sidan. 25Och åsnan såg Herrens (Jahvehs) ängel och pressade sig själv mot sidan [den skrovliga stenmuren] och klämde Bileams fot mot sidan, och han slog henne igen.
     26Och Herrens (Jahvehs) ängel gick vidare och ställde sig på en smal (trång) plats där det inte fanns utrymme att vika av varken till höger eller till vänster. 27Och åsnan såg Herrens (Jahvehs) ängel och lade sig ner under Bileam, och Bileams vrede var upptänd och han slog åsnan med sin stav. 28Och Herren (Jahveh) öppnade åsnans mun och hon sa till Bileam: "Vad har jag gjort dig eftersom du har slagit mig tre gånger?"
     29Och Bileam sa till åsnan: "Eftersom du har gjort narr av mig, om jag hade haft ett svärd i min hand skulle jag ha dödat dig nu."
     30Och åsnan sa till Bileam: "Är inte jag din åsna, som du har ridit på i hela ditt långa liv, till denna dag? Har jag någonsin gjort så här mot dig (förut)?" Och han sa: "Nej."
     31Då öppnade Herren (Jahveh) Bileams ögon och han såg Herrens (Jahvehs) ängel stå på vägen med sitt svärd draget i sin hand, och han böjde sitt huvud och föll ner på sitt ansikte.
     32Och Herrens (Jahvehs) ängel sa till honom: "Varför har du slagit din åsna dessa tre gånger? Se, jag har kommit som en åklagare för din väg är emot mig, 33och din åsna såg mig och vände undan från mig dessa tre gånger. Hade hon inte vänt åt sidan från mig skulle jag nu ha slagit dig och räddat henne levande."
     34Då sa Bileam till Herrens (Jahvehs) ängel: "Jag har syndat [genom att slå åsnan], för jag visste inte att du stod emot mig på vägen, därför om det är ont i dina ögon [att jag fortsätter], så går jag tillbaka."
     35Men Herrens (Jahvehs) ängel sa till Bileam: "Gå med männen, men bara de ord som jag talar till dig ska du tala." Så Bileam gick (följde) med Balaks furstar.
     36Och när Balak hörde att Bileam hade kommit gick han ut och mötte honom vid Ir-Moab [staden i Moab, troligtvis Ar, se 4 Mos 21:15, 28] som är på Arnons gräns, vid den yttersta delen av gränsen. 37Och Balak sa till Bileam: "Sände jag inte efter dig och kallade enträget på dig? Varför kom du inte till mig? Har jag inte möjlighet att befordra dig och ge dig ära?"
     38Och Bileam svarade till Balak: "Se, jag har kommit till dig, men har jag nu någon makt att alls tala något till dig? Ordet som Gud (Elohim) har lagt i min mun ska jag tala." [Bileam ignorerar de många detaljfrågorna i vers 37, han har anlänt nu, och det är det som spelar någon roll.]
     39Och Bileam gick med Balak och de kom till Kirjat-Chutsot [byarnas stad, troligtvis Kiriathaim på östra sidan om Jordan, se 1 Mos 14:5; 4 Mos 32:37; 5 Mos 2:9-10; 1 Krön 6:76; Jer 48:1, 23; Hes 25:9]. 40Och Balak slaktade oxar och får och sände [bitar av offerkött] till Bileam och till furstarna som var med honom.

Bileams första profetiska tal
41Och det hände på morgonen att Balak tog Bileam och förde honom upp till Bamot-Baal [Baals höga platser, troligtvis en plats där man offrade till Baal] och därifrån såg han (till) den yttersta delen (bara en del) av folket.

1Och Bileam sa till Balak: "Bygg åt mig sju altaren här och gör i ordning sju tjurar och sju baggar."

[Bileam verkar följa någon hednisk tradition med sju altare, kanske skulle offren tillägnas sju olika gudar, ingenstans nämns om att sju altaren ska byggas för att offra till Herren (Jahveh). Talet sju står annars ofta för helhet och att upprepa en handling sju gånger är inte ovanligt, se 1 Kung 18:43; 2 Kung 5:10.]

2Och Balak gjorde som Bileam hade talat och Balak och Bileam offrade på varje altare en tjur och en bagge. 3Och Bileam sa till Balak: "Positionera dig (stå, stanna) vid brännoffret och jag ska gå, måhända ska Herren (Jahveh) komma och möta mig. Och vadhelst han visar mig ska jag berätta för dig." Och han gick till en kal höjd. [Det var den allmänna uppfattningen bland folken att en höjd var närmast gudarna. Det var på sådana höjder altaren och tempel byggdes.]
     4Och Gud (Elohim) mötte Bileam och han sa till honom: "Jag har gjort i ordning (förberett, arrangerat) sju altaren och jag har offrat en tjur och en bagge på varje altare." 5Och Herren (Jahveh) lade ett ord i Bileams mun och sa: "Återvänd till Balak och så ska du tala." 6Och han återvände till honom och han stod (kvar) vid sitt brännoffer, han och alla Moabs furstar. 7Och han [Bileam] tog upp sitt talesätt (började han tala i bilder och ordspråk, ofta med många bottnar; ibland även profetiskt – hebr. mashal) och sa:
"Från Aram [nuvarande centrala och södra Syrien; betyder: upphöjd]
    hämtade Balak mig,
    Moabs kung
från bergen i öster:
Kom, förbanna (hebr. arar) Jakob
och kom förbanna (hebr. zaam) Israel.
8Hur ska jag förbanna (hebr. qavav)
    den som Gud (El) inte har förbannat (hebr. qavav)?
Och hur ska jag förbanna (hebr. zaam)
    den som Herren (Jahveh) inte har förbannat (hebr. zaam)?

9Från klippornas topp (toppen på en flat klipphäll) ser jag [Bileam] honom [landet Israel],
    från höjderna skådar jag honom.
Se, ett folk (hebr. am) som bor avskilt
    och som inte ska räknas (erkännas) som ett folkslag (hebr. goj) av andra.
    [Ett folk som är unikt och inte likt andra folk.]
10Vem har räknat Jakobs stoft
    eller räknat Israels dammoln (fjärdedel – hebr. rova)?
Låt mig dö den rättfärdiges död
    och låt mitt slut bli som hans."
11Och Balak sa till Bileam: "Vad har du gjort mot mig? Jag tog hit dig för att förbanna mina fiender, och se, du har helt och hållet välsignat dem."
     12Och han svarade och sa: "Måste jag inte hålla (vakta, skydda, bevara) det som Herren (Jahveh) har lagt i min mun att tala?"
     13Och Balak sa till honom: "Kom, jag ber dig, till en annan plats från vilken man kan se dem. Du ska se flertalet av dem men inte se alla, och förbanna dem därifrån."

Bileams andra profetiska tal
14Och han tog honom till Tsofims fält, till toppen på Pisga, och byggde sju altaren och offrade en tjur och en bagge på varje altare.
     15Och han sa till Balak: "Positionera dig (stå, stanna) här vid brännoffret medan jag går mot ett möte där borta."
     16Och Herren (Jahveh) mötte Bileam och lade ett ord i hans mun och sa: "Återvänd till Balak och så ska du tala."
     17Och han kom till honom och han stod (kvar) vid sitt brännoffer, och Moabs furstar med honom. Och han sa: "Vad har Herren (Jahveh) talat?" 18Och han tog upp sitt talesätt (började han tala i bilder och ordspråk, ofta med många bottnar; ibland även profetiskt – hebr. mashal) och sa:
"Stå upp Balak och lyssna,
    ge ditt öra till mig du Tsippors son.
19Gud (El) är inte en man så att han kan ljuga,
    inte en människoson så att han kan ändra sig (gå från sorg till att trösta – hebr. nacham).
När han har sagt, ska han då inte göra det?
    Eller när han talar, ska han då inte fullborda det?
20Se, jag är instruerad att välsigna
    och när han har välsignat kan jag inte kalla tillbaka (upphäva) det.
21Ingen har skådat orättfärdighet i Jakob,
    inte har någon sett vrånghet i Israel,
Herren hans Gud (Jahveh Elohim) är med honom,
    och ropet för kungen är ibland dem.
22Gud (El) som förde dem ut ur Egypten
    är för dem som de imponerande (höga, upphöjda) hornen på en vildoxe (buffel – hebr. reem).
23Där finns ingen trolldom hos Jakob
    inte heller någon spådom hos Israel.
Man säger hos Jakob och hos Israel:
    "[Se!] Vad Gud (El) har gjort (gör och utför)!"
24Se ett folk som reser sig upp som en lejoninna,
    och som ett lejon lyfter han upp sig själv,
han ska inte ligga ner förrän han har ätit av bytet
    och druckit blodet av det slagna."
25Och Balak sa till Bileam: "Förbanna dem inte alls och välsigna dem inte alls"
     26Men Bileam svarade och sa till Balak: "Talade jag inte om för dig och sa att allt som Herren (Jahveh) talar, det måste jag göra?"

Bileams tredje profetiska tal
27Och Balak sa till Bileam: "Kom nu jag ska ta dig till en annan plats, måhända behagar det Guds (Elohims) ögon att du förbannar dem åt mig därifrån."
     28Och Balak tog Bileam till Peors topp som blickar ut över öknen.
     29Och Bileam sa till Balak: "Bygg åt mig sju altaren här och gör i ordning sju tjurar och sju baggar." 30Och Balak gjorde som Bileam hade sagt och offrade en tjur och en bagge på varje altare.

Ps 58:1-12

Psalm 58 – Gud ska döma de orättfärdiga

En bön om hjälp från onda människors attacker. Det finns en djup förtröstan att Gud ska agera. Även om psalmen använder svåra ord, komplicerad syntax, analogier och förbannelser finns det en klar struktur och ett klart budskap. De system som finns för rättvisa här på jorden är korrupta, men Gud kommer att döma rättvist.

Författare: David

Struktur: Det finns flera olika sätt att strukturera psalmen. Nedan är en linjär struktur:

1. Fienderna beskrivs, vers 2-6
2. Önskan att Gud ska agera – sju förbannelser, vers 7-10
3. De rättfärdigas glädje, vers 11-12

Det går också att se ett kiastiskt mönster:

A Domare som inte dömer, vers 2-3
  B Liknelser – de ogudaktiga, vers 4-6
    C Bön att Herren ska agera, vers 7
  B´ Liknelser – de ogudaktiga, vers 8-10
A´ Domaren som ska döma, vers 11-12

1Till (för) ledaren. [Beskriver någon som utmärker sig – som är strålande och framstående inom sitt område. Syftar dels på föreståndaren för tempelmusiken men även på Messias, den strålande morgonstjärnan, se Upp 22:16 och inledningen till Psaltaren.]

Fördärva (ödelägg) inte. Av (för) David, en Michtam (en inristad, guldpläterad skrift värd att bevaras).
-


Orättfärdiga ledare
2Talar ni verkligen rättfärdighet, ni gudar (elem) [tysta domare]?
    Dömer ni med rättvisa människosläktet (Adams barn)?
3Nej, i hjärtat tänker ni ut orättfärdighet;
    era händer sprider ut (banar väg för) ondska på jorden.

[Hebreiska elem i vers 2 kan översättas både som gudar i plural eller hänföras till roten alam som betyder tyst, tigande. Den inledande frasen blir till en ironisk fråga: "Talar ni rättfärdighet i tysthet?" Det finns en dubbelhet i vad "gudar" syftar på. Det kan syfta på änglar och då särskilt onda makter, se Ps 82:1; Dan 10:13. Det kan också tala om korrupta ledare här på jorden. Uttrycken "era händer", "på jorden" och beskrivningen i vers 4-6 antyder att det gäller onda domare. De är "tysta" och talar inte för rättfärdighet och sanning vilket gör att ondskan sprider ut sig på jorden.]
Liknelser om de ogudaktiga
4[I vers 4-6 beskrivs nu de ogudaktiga som främlingar och ormar. Stycket hör ihop med vers 8-10 som beskriver deras dom. Båda sektionerna använder bildspråk.]

De ogudaktiga är främlingar redan från modersskötet,
    genom att ständigt tala lögn har de gått vilse från födseln.
    [Anledningen till att de går vilse är att de talar lögn.]
5Deras gift [orden från deras munnar] är som ormens gift [Ps 140:4; Matt 23:33; Jak 3:8],
    de är som en döv kobra som sluter sitt öra,
6så att den inte hör rösten av ormtjusaren
    eller av den listigaste trollformel. [Jer 8:17]
Önskan att Herren ska döma
7Gud (Elohim), bryt sönder tänderna i deras mun,
    dra ut huggtänderna på de unga lejonen, Herre (Jahveh)!

[En intensiv bön om Guds drastiska ingripande för att få tyst på och fördärva vapnen för de ogudaktiga. Att bryta sönder tänder är en metafor för dom, se Ps 3:8.]
Liknelser hur de ogudaktiga straffas
8Låt dem flyta iväg som vatten som rinner undan (bort, ner i marken).
    Låt pilarna brytas av när de spänner bågen.
    [Versen är svåröversatt, kan också tolkas som att de ogudaktiga ska förtvina lika hastigt som pilen skjuts ut från bågen.]
9Låt dem bli som en snigel (ofullgånget foster – hebr. shablul) som smälter bort (löses upp),
    likt en kvinnas missfall låt dem aldrig se solen.

[Även denna vers är svåröversatt. Hebreiska ordet shablul används bara här i GT. Är det en snigel så kan bilden vara det slemspår den lämnar som snabbt torkar upp i solen. Det kan också vara en parallell till missfall och ett oigenkännligt foster.]

10Innan dina grytor kan känna (upplever) [värmen av det snabbt brinnande] törnet,
    oavsett de lever (är friska) eller brinner av vrede,
    ska han svepa bort dem [de ogudaktiga] med en virvelvind.

[Versen är väldigt svår att översätta, troligtvis är poängen snabbheten i Guds dom. Kvistar av vilda törnbuskar var vanligt som bränsle för att snabbt få värme, se Ps 118:12; Pred 7:6.]
Domaren som ska döma
11Den rättfärdige ska fröjdas när han ser hämnden,
    när han tvättar sina steg (fotsteg – hebr. paam) i de ogudaktigas blod. [Jes 63:1-6; Upp 14:19-20; 19:13-14]
12Sedan ska man säga: "Det finns verkligen en belöning för den rättfärdige;
    ja, det finns verkligen en Gud (Elohim) som dömer jorden!"

[Hur förhåller sig denna psalm till budskapet att inte löna ont med ont, se Rom 12:17-21. Paulus citerar från 5 Mos 32:35 där Gud säger att "hämnden är min" som grund för att inte hämnas någon, se Rom 12:19. Det är dock skillnad mellan att själv hämnas och be att Gud ska gripa in och skipa rättvisa. I liknelsen med den orättfärdige domaren avslutar Jesus med att domen ska ske hastigt, se Luk 18:7-8. I Uppenbarelseboken frågar sig kristna martyrer hur länge det ska dröja innan Gud dömer dem som dödat martyrerna, se Upp 6:10.]

Ords 11:12-13

12Den som är utan vett förringar sin granne (värderar sin landsman lägre än vad som är rättvist),
    medan den som har insikt (förstånd) bevarar lugnet (sprider inte rykten).

13Den som pratar bredvid munnen röjer hemligheter (vad som sagts i förtroende),
    men den som är pålitlig (trogen i sitt hjärta) bevarar ett förtroende (en hemlighet).

Luk 1:57-80

Johannes Döparens födelse
57Nu var tiden inne för Elisabet att föda, och hon födde en son. 58Hennes grannar och släktingar gladde sig med henne när de fick höra att Herren hade visat henne stor barmhärtighet [ärat och överöst sin kärlek till henne].

59[Omskärelsen av judiska pojkar är ett tecken på Guds eviga förbund med Abraham, se 1 Mos 17:10-12. Ceremonin kallas brit mila och utförs på den åttonde dagen efter födseln, även om det är en sabbat. Hebreiska ordet för omskärelse är mila och förbund heter brit. Samtidigt fick barnet också sitt namn. Under ceremonin citeras första delen av Ps 65:5.]

På åttonde dagen kom man för att omskära spädbarnet, de ville kalla honom Sakarias efter hans far. 60Men hans mor svarade: "Nej, han ska heta Johannes." [Det namn som ängeln sagt till Sakarias att hans son skulle ha, se vers 13.]
     61Då sa de till henne: "Men ingen av era släktingar har det namnet." 62Så med tecken frågade de hans far vad han ville att barnet skulle heta.
     63Han frågade efter en skrivtavla och skrev: "Johannes [hebr. Jochanan] är hans namn." Alla blev förvånade (chockade). 64På en gång öppnades Sakarias mun, och hans tunga löstes. Han började tala, och prisade (tackade, lovade) Gud.
     65Alla deras grannar fylldes med fruktan, och överallt i Judeens bergsbygd talade man om detta som hade hänt. 66Alla som hörde det tog det till hjärtat och sa: "Vad ska det bli av detta barn?" För Herrens hand var verkligen med honom. 67Nu när hans far Sakarias blev fylld av den helige Ande profeterade han och sa: [Tidigare hade barnet och hans hustru Elisabet blivit fyllda av Anden, se vers 15 och 41. Det är inte otroligt att Sakarias sjunger ut följande strofer. Vers 68-75 är en enda lång mening i grekiskan.]
68"Välsignad (prisad, upphöjd) är Herren, Israels Gud,
    för han har kommit (besökt) och återlöst (befriat) sitt folk.
69Han har rest upp en mäktig Frälsare åt oss,
    i sin tjänare Davids hus (släkt).['Mäktig Frälsare' är ordagrant 'frälsningens horn'. Hornet på en vild oxe är en metafor för militär styrka och seger.]
70Precis som han lovat genom sina heliga profeters mun,
    för länge sedan (tidigare tidsåldrar),
71för att vi skulle få frälsning från våra fiender,
    och från alla dem som hatar oss.
72[Han har rest upp Frälsaren för att]

Han ville visa barmhärtighet (nåd, trofast kärlek) mot våra fäder
    och minnas sitt heliga förbund,
     73den ed han gav vår fader Abraham [1 Mos 22:16-18]:
74att vi frälsta ur våra fienders hand,
    skulle få tjäna honom utan rädsla,
75i helighet och rättfärdighet
    inför honom under alla våra dagar.

76Och du, lilla barn [min älskade Johannes], ska kallas den Högstes profet,
    för du ska gå före Herren och förbereda vägar för honom [Mal 3:1],
77och ge kunskap om frälsning till hans folk,
    genom deras synders förlåtelse. [Jer 31:34]

78Detta ska ske tack vare vår Guds innerliga barmhärtighet (nåd),
    ett ljus från höjden ska gå upp över oss [en metafor för Messias, se Mal 4:2],
79för att stråla över dem som sitter i mörker och dödsskugga [Jes 9:2],
    och leda våra fötter in på fridens väg. [Jes 59:8]"
80Barnet växte och blev stark i anden. Han vistades i öknarna (de obebodda trakterna) till den dag då han skulle träda fram för Israel. [Då han började sin offentliga tjänst och kallades Johannes Döparen.]





Igår

Planer

Stäng  


Helbibel