Helbibel - måndag 9/2
2 Mos 29:1-30:10, Ps 31:19-25, Ords 8:14-26, Matt 26:14-46
2 Mos 29:1-30:10
Prästerna ska helgas1Och dessa är de saker som du ska göra med dem för att helga dem till att tjänstgöra till mig i prästämbetet. Ta en tjur och två felfria (hebr. tamim) baggar, 2och osyrat bröd och osyrade brödkakor blandade med olja och osyrade brödkakor ringlade med olja, av fint vete ska du göra dem. 3Och du ska lägga dem i en korg och föra fram dem i korgen med tjuren och de två baggarna. 4Och Aron och hans söner ska du föra fram till mötestältets öppning och du ska tvätta dem med vatten. 5Och du ska ta kläderna och sätta tunikan på Aron, och efodens rock och efoden och bröstskölden och omgjorda honom med efodens konstfullt vävda band. 6Och du ska sätta turbanen på honom och sätta den heliga kronan på turbanen. 7Sedan ska du ta smörjelseoljan och hälla ut över hans huvud och smörja honom. 8Och du ska föra fram hans söner och sätta på dem tunikor. 9Och du ska omgjorda dem med gördlar, Aron och hans söner och binda huvudbonader på dem, och de ska vara innehavare av prästämbetet som en evig förordning (ordagrant "saker inristat"), och du ska avskilja (inviga) Aron och hans söner. 10Och du ska föra fram tjuren framför mötestältet och Aron och hans söner ska lägga sina händer på tjurens huvud. 11Och du ska slakta tjuren inför Herrens (Jahvehs) ansikte i mötestältets öppning. 12Och du ska ta blodet från tjuren och stryka det på altarets horn med ditt finger och du ska hälla ut hela återstoden av blodet vid altarets fot. 13Och du ska ta allt det feta som täcker inälvorna och hinnorna som är över levern och de två njurarna och fettet som är på dem och låta det bli en rök ovanpå altaret. 14Men tjurens kött och dess hud och dess avskräde (slaktrester; inälvorna som tas ur när djuret slaktas) ska du bränna i eld utanför lägret. Det är ett syndoffer.
15Du ska ta den ena baggen och Aron och hans söner ska lägga sina händer på baggens huvud. 16Sedan ska du slakta baggen och du ska ta dess blod och stänka det runtomkring mot altaret. 17Och du ska dela baggen i sina delar, och tvätta inälvorna och dess ben och lägga dem med sina delar och med dess huvud. 18Och du ska göra hela baggen till en rök på altaret, det är ett brännoffer till Herren (Jahveh), det är en söt arom, ett eldsoffer till Herren (Jahveh).
19Och du ska ta den andra baggen och Aron och hans söner ska lägga sina händer på baggens huvud. 20Sedan ska du slakta baggen och ta av dess blod och stryka det på Arons högra örsnibb och på den högra örsnibben på hans söner, och på tummen på deras högra händer, och på stortån på deras högra fötter och stänka blodet mot altaret runtomkring. 21Och du ska ta av blodet som är på altaret och av smörjelseoljan och stänka det över Aron och över hans kläder och över hans söner och över sönernas kläder med honom. Och han och hans kläder ska bli helgade och hans söner och hans söners kläder med honom.
22Och du ska ta bort det feta från baggen och fettsvansen och det feta som täcker inälvorna och hinnorna som är över levern och de två njurarna och fettet som är på dem och det högra lårstycket, för detta är en bagge till invigning, 23och ta en rund brödkaka och ett oljat bröd och en tunn brödkaka ur korgen med osyrat bröd som är inför Herrens (Jahvehs) ansikte.
24Och du ska placera alltihop över (i) Arons händer och över (i) händerna på hans söner och ska vifta dem som ett viftoffer inför Herrens (Jahvehs) ansikte.
25Och du ska ta det från deras händer och göra det till en rök på altaret ovanpå brännoffret, som en söt arom inför Herrens (Jahvehs) ansikte, det är ett eldsoffer till Herren (Jahveh). 26Och du ska ta bröststycket från Arons prästvigningsbagge och vifta det som ett viftoffer inför Herrens (Jahvehs) ansikte, och det ska vara deras del.
27Och du ska helga viftoffrets bröststycke och lyftoffrets lår, som är viftat och som är upplyft från prästvigningsbaggen, det som är Arons och det som är hans söners. 28Och det ska vara för Aron och hans söner som deras rättmätiga del för evigt från Israels söner, för det är ett lyftoffer (hebr. teromah), och det ska vara ett lyftoffer från Israels söner av deras shalomoffer (gemenskapsoffer – hebr. zevach shelamim), deras lyftoffer till Herren (Jahveh).
29Och Arons heliga kläder ska vara för hans söner efter honom, för att bli smorda i dem och för att bli invigda (avskilda) i dem. 30Sju dagar ska sonen som blir präst i hans ställe ha dem på sig, han som kommer in i mötestältet för att tjänstgöra på den heliga platsen.
31Och du ska ta prästvigningsbaggen och koka dess kött på en helig plats. 32Och Aron och hans söner ska äta baggens kött och brödet som är i korgen vid mötestältets öppning. 33Och de ska äta dessa ting varmed försoning har bringats för att inviga (avskilja) och helga dem, men en främling ska inte äta av det eftersom det är heligt. 34Och om något överblivet av invigningsköttet eller av brödet finns kvar till morgonen, då ska det överblivna brännas med eld, det ska inte ätas eftersom det är heligt.
35Och du ska göra med Aron och med hans söner enligt allt det som jag har befallt dig, sju dagar ska du inviga (avskilja) dem.
36Och varje dag ska du offra en tjur som syndoffer vid sidan om de andra offren för försoning, och du ska göra reningen ovanpå altaret när du bringar försoning för det, och du ska smörja det och helga det. 37Sju dagar ska du bringa försoning för altaret och helga det, så ska altaret bli högheligt, allt som vidrör altaret blir heligt.
Dagliga offer
38Detta är vad du ska offra på altaret varje dag för all framtid:
Två årsgamla lamm. 39Det ena lammet ska du offra på morgonen och det andra i skymningen (ordagrant: ´mellan de två kvällarna´) [2 Mos 12:6]. 40Till det första lammet ska du offra en tiondels efa [3,5 liter] fint mjöl, blandat med en fjärdedels hin [0,9 liter] olja av stötta oliver och som drickoffer en fjärdedels hin [0,9 liter] vin. 41Det andra lammet ska du offra vid skymningen, och gör med det som med matoffret på morgonen och som dess drickoffer, som en söt arom, ett eldsoffer till Herren (Jahveh).
42Det ska vara ett oavbrutet brännoffer genom era generationer vid mötestältets öppning inför Herrens (Jahvehs) ansikte, där jag möter er för att tala med er. 43Och där [i mötestältet] ska jag möta Israels söner, och det ska bli helgat i min härlighet. [Tabernaklet så väl som prästen och altaret blir helgat i Herrens närvaro, se 2 Mos 40:34-35.]
Helgelse av uppenbarelsetältet
44Så ska jag helga mötestältet och altaret. Jag ska även helga Aron och hans söner till att göra tjänst inför mig som präster. 45Så ska jag bo bland Israels söner och vara deras Gud (Elohim). 46Då ska de veta att jag är Herren deras Gud (Jahveh Elohim), som fört dem upp och ut ur Egyptens land, så att jag kan vara (vistas, bo) bland dem. Jag är Herren deras Gud (Jahveh Elohim).
Ytterligare instruktioner
Ritning till rökelsealtaret
1Och du ska göra ett altare att bränna rökelse på, av akaciaträ ska du göra det. 2Dess längd ska vara 1 aln och dess bredd ska vara 1 aln [45 x 45 cm], kvadratiskt ska det vara, och 2 alnar [90 cm] ska vara dess höjd, dess horn ska vara i ett stycke med det. 3Och du ska plätera det med rent guld, dess ovansida och dess sidor runtom och dess horn. Och du ska göra en krona av guld runtom. 4Och två guldringar ska du göra till det, under dess krona på dess två ben, på de två sidorna av det ska du göra dem, och de ska vara hållare för stängerna som det ska bäras med. 5Och du ska göra stänger av akaciaträ och plätera dem med guld.
Altarets placering
6Och du ska ställa det framför draperiet (förhänget) som är vid vittnesbördets ark, framför locket som täcker vittnesbördet, där jag ska möta (träffa, umgås med) dig.
Regler för att bränna offren
7Och Aron ska bränna rökelse på det av söta kryddor, varje morgon när han gör i ordning lamporna (trimmar vekarna), ska han bränna den. 8Och när Aron tänt lamporna vid skymningen (ordagrant: ´mellan de två kvällarna´) [2 Mos 12:6] ska han bränna den som en evig rökelse inför Herrens (Jahvehs) ansikte genom era generationer. 9Ni ska inte offra främmande rökelse på det, inget brännoffer, inget matoffer och ni ska inte hälla ut något drickoffer på det.
Försoning
10Och Aron ska bringa försoning över dess horn en gång om året, med blodet från syndoffret för försoning en gång om året ska han bringa försoning för det genom era generationer. Det är det allra heligaste till Herren (Jahveh).
[Detta är en del av arbetet som översteprästen gör på jom kippur – försoningsdagen, se 3 Mos 16.]
Ps 31:19-25
19Låt lögnaktiga läppar tystas,de som talar arrogant (fräckt, oförskämt) mot den rättfärdige,
med högmod och förakt.
20Hur stor (överflödande) är inte din godhet,
som du hållit gömd (lagrat; syftet med att dölja var för att skydda det) åt den som fruktar (vördar, respekterar) dig,
som du ger (verkar för att ge) till dem som tar sin tillflykt (söker skydd) i dig,
mitt framför människors (Adams barns) ögon. [I samband med bön talar Jesus om dolda rum med skatter, se Matt 6:6.]
21Du beskyddar dem [som vördar dig och tar sin tillflykt till dig, vers 20] säkert i din närhet (i ditt ansikte)
från mänskliga sammansvärjningar (intriger, konspirationer).
Du gömmer (lagrar, syftet med att dölja är för att skydda) dem i din hydda (hebr. sukka)
från stridande (anklagande) tungor (elakt tal).
[Hebreiska ordet för hydda är sukka, som också har betydelsen "att vara sammanflätad" och blir en kontrast till mänskliga onda sammansvärjningar. Den som vördar Gud blir skyddad i hans värn (Ps 27:5). Ordet för också tankarna till lövhyddohögtiden (sukkot), se 3 Mos 23:34. Högtiden firas för att komma ihåg Guds beskydd under ökenvandringen. Än idag bygger man små bås som kallas sukka där man studerar, äter och sover under högtidens sju dagar, se 3 Mos 23:42. Vers 20-21, som handlar om Guds beskydd, får ännu en dimension när den kopplas ihop till just denna högtid. Guds beskydd finns både i Guds närhet och i hans hydda. Sukkan har ett lövtak, men det måste vara glest så man kan se stjärnhimlen. Det går att skåda upp mot Guds ansikte i himlen genom taket i sukkan. Samtidigt är väggarna täta mot omgivningen och Gud blir en tillflykt "mitt framför människors ögon", se vers 20.
Psalmens titel "till den strålande ledaren" (vers 1) och att Jesus citerar från psalmen (vers 6) indikerar att den har messianska undertoner. Johannes beskriver hur Jesus besöker Jerusalem under sukkot, se Joh 7:2. Det finns flera paralleller. Allteftersom de gröna löven vissnar under den sju dagar långa högtiden blir mer och mer av himmelen synlig genom taket. När Jesus besöker Jerusalem är han inte synlig de första dagarna, se Joh 7:1, 10. På den sista dagen träder han dock fram och ropar med ljudlig stämma: "Om någon är törstig, låt honom komma till mig och dricka", se Joh 7:37, och vid samma tillfälle även: "Jag är världens ljus", se Joh 8:12. Jesus är Betlehemsstjärnan, se Matt 2:2, och morgonstjärnan, se Upp 22:16; 2 Pet 1:19.]
22Välsignad (lovad, värd att lovsjungas) är Herren (Jahveh),
för han har visat sin nåd (omsorgsfulla kärlek) mot mig,
i en belägrad stad.
[Troligtvis en bild på en situation "som en belägrad stad", utan tillgång till förnödenheter och instängd utan frihet, se Ps 18:19-20. Det finns även rent bokstavliga tillämpningar, Jeremia levde i en tid då Jerusalem var belägrat, se Jer 32:1-2.]
23Jag sa i min ängslan (irrationellt och hastigt):
"Jag är separerad (avskuren) från dina ögon (inte längre i din närhet, osynlig för dig)." [Ps 22:2]
Ändå hörde du mina böners ljud (mina ödmjuka förfrågningar om nåd),
när jag skrek ut till dig (ropade efter din hjälp).
Uppmaning till alla
24Älska Herren (Jahveh), alla ni hans trogna (fromma, lojala) följare!
Herren (Jahveh) bevarar de trogna,
men han lönar (kompenserar) i fullt mått den högmodige (arrogante).
[Även om betydelsen är att Gud kommer straffa den högmodige är texten svår att översätta exakt. Lönar är hebreiska salem som har samma rot som ordet shalom. Det handlar om att Gud gör något fullständigt och helt. Sedan följer hebreiska al-jeter som kan betyda "fullt mått" eller "med en bågsträng" och då blir betydelsen "med exakthet", som en pil på en bågsträng skjuts iväg och träffar sitt mål. En annan möjlig betydelse är att det väntar en "belöning" i proportion till deras högmod.]
25Var starka (tappra), så ska han styrka (stärka) ert hjärta [låta era hjärtan vara frimodiga, alerta och trygga],
alla ni som sätter ert hopp till (ivrigt väntar och fokuserar på) Herren (Jahveh).
[Den avslutande versen liknar den i Ps 27:14.]
Ords 8:14-26
Sök vishet14"Jag [visheten personifierad] har alla råd (anvisningar, rekommendationer),
jag är förstånd, jag har makt (kraft).
15Genom mig regerar kungar (ledare)
och dömer furstar rättvist (genom vishet kan rättvisa lagar skapas).
16Genom mig regerar härskare (ledare),
och stormän, ja, alla rättfärdiga ledare (domare) på jorden.
17Jag älskar dem som älskar mig,
och de som söker mig tidigt (som första prioritet, med ett ärligt hjärta, intensivt) finner mig.
18Rikedom och ära finns hos mig,
bestående välgång (framgång i varje område och relation) och rättfärdighet.
19Min frukt är bättre än guld, ja, bättre än finaste guld,
den vinning (utdelning, förtjänst) jag ger är bättre än utvalt silver.
20Jag går på rättfärdighetens väg,
mitt på rättvisans stigar (välkända upptrampade gångvägar),
21för att förse dem som älskar mig (har som livsstil att älska mig) med tillgångar (rikedomar, arv),
och fylla deras förrådshus."
Vishetens ursprung
22"Herren (Jahveh) förvärvade (födde, skapade) mig [visheten personifierad] först av allt,
först av hans forntida skapelseverk.
23Jag blev tillsatt [fick min position] från evighet,
från starten (först, som huvud), ja, redan innan jorden fanns.
24När det ännu inte fanns oceaners djup, föddes jag,
när det ännu inte fanns källor som flödade över med vatten.
25Innan bergen fick sin form (grund),
innan höjderna hade skapats, föddes jag.
26Innan han hade skapat öppet land
och fälten eller jordens (markens) första stoft (partiklar).
Matt 26:14-46
Judas förbereder förräderiet mot Jesus
30 silvermynt.
Påskmåltiden förbereds
17Nu, före (den första) [högtidsdagen i] det osyrade brödets högtid [då man bakade bröd utan jäst för att påminna om uttåget ur Egypten], kom lärjungarna till Jesus och frågade: "Var vill du att vi ska förbereda så att du kan äta påskmåltiden (pesach)?"
18Han svarade: "Gå in i staden och säg till en man där: 'Läraren säger: Min tid är nära, jag vill hålla påskmåltiden (pesach) i ditt hus med mina lärjungar.' "
19Lärjungarna gjorde som Jesus hade befallt och förberedde påskmåltiden.
[Det finns olika syn på om detta är en traditionell judisk sedermåltid som åts kvällen den 15:e nisan, eller en måltid kvällen före. Johannes skriver att det sker "före", se Joh 13:1. Lärjungarna tror också att Judas ska gå ut och handla något inför högtiden, se Joh 13:29. Matteus använder det grekiska ordet protos i vers 17 som kan betyda "före" högtiden eller på "den första" dagen i högtiden. Se även 1 Kor 5:7 där Jesus "är påskalammet".]
Den sista måltiden
På Jesu tid låg man till bords vid festligare måltider. Bilden visar matsalen, triclinium, i ett finare romerskt hus. Bilden är tagen på museet i den spanska staden Zaragoza (Caesaraugusta).
22Då blev de djupt sårade (ledsna) och började fråga honom en efter en: "Det är väl inte jag, Herre?"
23Då svarade han: "Den som tillsammans med mig har doppat sin hand i skålen [doppat bröd i fatet med sås av dadlar, russin och vinäger], han kommer att utlämna (förråda) mig. [Uttrycket 'doppat sin hand i skålen' behöver inte vara ett tecken som pekar ut Judas, utan kan också mer generellt betyda 'att dela måltiden och gemenskapen'.] 24Människosonen ska gå bort, exakt som det står skrivet om honom, men ve [uttryck för intensiv förtvivlan] över den människa som det sker genom! Det hade varit bättre för honom att han inte hade blivit född."
25Judas, som skulle utlämna (förråda och överlämna) honom, sa: "Rabbi, det är väl inte jag?" Jesus svarade: "Du har själv sagt det."
[I Johannes mer detaljerade beskrivning gestikulerar Petrus till Johannes, som sitter närmast Jesus, och ber honom fråga vem det är. Jesus doppar då ett bröd och ger det till Judas. Trots det verkar inte Johannes och Petrus förstå vem det är, se Joh 13:18-30.]
Brödet och vinet – nattvarden
26Medan de åt, tog Jesus ett bröd och när han hade välsignat det, bröt han det och gav det till lärjungarna och sa: "Ta emot, ät, detta är min kropp!"
En konstnärs skildring av en finare måltid i ett triclinium som bestod av tre soffor som formade ett U. Namnet kommer från "tri" som betyder tre och "kline" för soffa.
30[Måltiden som varade i flera timmar var nu klar.] När de sjungit en lovsång (hymn), gick de ut till Olivberget.
[Under påskmåltiden sjöng man först Ps 113 och Ps 114, efter måltiden sjöng man Ps 115-118.]
Jesus förutsäger Petrus förnekelse
31Då [medan de vandrade ut från Jerusalem via Kidrondalen mot Getsemane] sa Jesus till dem: "Denna natt ska ni alla komma på fall (ta anstöt, överge mig) för min skull, för det står skrivet:
Jag ska slå (dräpa) herden,32Men efter min uppståndelse ska jag gå före er till Galileen."
och fåren i hjorden ska skingras.
[Jesus citerar fritt från Sak 13:7.]
33[Lärjungarna och Petrus som deras talesman, se vers 35, går emot Jesu ord.] Petrus svarade honom: "Även om alla andra kommer på fall (tar anstöt, överger) för din skull, så ska då jag aldrig komma på fall."
34Jesus sa till honom: "Jag säger sanningen till dig, i natt innan en [enda] tupp har galt kommer du att ha förnekat mig tre gånger."
35Petrus [som bara var några timmar från att förneka Jesus] svarade honom: "Om jag så måste dö med dig, ska jag aldrig förneka dig." Samma sak sa också alla de andra lärjungarna.
I Getsemane
Jesus tar med sig Petrus, Jakob och Johannes in i Getsemane för att be.
©FreeBibleImages.org
Sedan gick Jesus med dem till ett ställe som heter Getsemane. Han sa till [åtta av] sina lärjungar: "Sitt kvar här [vid ingången till trädgården], medan jag går dit bort och ber." 37Han tog med sig Petrus och Sebedeus båda söner [Jakob och Johannes]. Jesus började känna sorg (bedrövelse) och en enorm tyngd kom över honom (det starkaste grekiska ordet för psykisk press). 38Sedan sa han till dem: "Min själ är djupt bedrövad, ända till döds [jag förgås av själslig ångest]. Stanna här och vaka [håll er vakna och be] med mig!"
Jesus ber första gången
39Han gick lite längre bort, kastade sig till marken och bad: "Min Fader, om det är möjligt, låt denna bägare [lidande och straffet för mänsklighetens synd, se Matt 20:22-23] gå förbi mig. Men inte som jag vill, utan som du vill." 40När han kom tillbaka till lärjungarna [Petrus, Jakob och Johannes] och fann dem sovande, sa han till Petrus: "Så ni orkade inte ens hålla er vakna en timme med mig? 41Ni måste vaka (vara vakna, alerta), och be, så att ni inte kommer i frestelse! Anden är villig, men köttet är svagt [den syndfulla naturen kan lätt bli frestad]."
Jesus ber andra gången
42Han gick bort på nytt och bad för andra gången: "Fader, om denna bägare inte kan gå förbi mig utan jag måste dricka den, så låt din vilja ske." [Frågan bekräftar oundvikligheten i Jesu död som det redan profeterats om, se Jes 53:9.] 43När Jesus kom tillbaka fann han dem sovande igen. Deras ögon var så tyngda av sömn.
Jesus ber tredje gången
44Så han lämnade dem och gick bort och bad för tredje gången med samma ord. 45Sedan kom han tillbaka till lärjungarna och sa till dem: "Ja, ni sover fortfarande och vilar er. Men nu är stunden här då Människosonen ska överlämnas i syndares händer. 46Stå upp, låt oss gå! Han som ska utlämna (förråda) mig är nära." [Jesus såg troligen nu fackelljusen av den stora folkskaran som närmade sig.]
Igår
Planer
- 1. Dagens Bibelord
- 2. Nya Testamentet
- > 3. Helbibel
- 4. Halvbibel
- 5. Kvartbibel (Bibelsällskapets plan)
- 6. Parallell
- 7. Sommar 25
