Hem

Bibeln på ett år

Nästa dag

Parallell - tisdag 16/7

Jes 18-22


Jes 18-22

Profetord mot Kush i söder
1Du land med surrande vingar,
    som ligger bortom (på andra sidan) Kushs floder [söder om nuvarande Etiopien och Sudan],
2som sänder ambassadörer över havet,
    även papyrusbåtar på vattnen.

Gå, ni snabbfotade budbärare, till ett folkslag
    som är högrest och med blank (mjuk, glänsande) hud [rakat hår],
till ett fruktansvärt folk (ett folk som alltid varit känt för sin ondska och råhet)
    från begynnelsen till idag, ett folkslag som är kraftigt och trampar ner,
    vars land delas av floderna.

3Alla ni världens invånare
    och ni som bor på jorden,
när ett baner lyfts upp på bergen,
    se, lägg märke till det,
och när ni hör shofaren ljuda,
    lyssna (hör upp)!
4För detta har Herren (Jahveh) talat till mig:
    "Jag ska vara stilla och jag ska blicka ut på min boningsplats,
som dallrande hetta i solskenet,
    som ett moln av dagg i skördens hetta."
5Före skörden, när blomningen är över
    och knopparna har blivit mogna druvor,
ska han skära av kvistarna med beskärningskrokar
    och skott som skjuter upp ska han ta bort som avhuggna grenar.
6De ska lämnas tillsammans till bergens rovlystna fåglar
    och till rovdjuren på marken.
De rovlystna fåglarna ska tillbringa sommaren på dem
    och markens vilddjur ska tillbringa vintern på dem.

7På den tiden ska en hyllningsgärd bäras fram till Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot)
    från ett folk som är högrest och med blank hud,
        och från ett folk fruktansvärt från begynnelsen till idag (ett folk som alltid varit känt för sin ondska och råhet),
    ett land som är kraftigt och trampar ner,
        vars land delas av floderna,
till platsen för Härskarornas Herres (Jahveh Sebaots) namn, berget Sion (tempelplatsen i Jerusalem).

En profetia över Egypten
1Budskap om (profetord, börda över) Egypten.

Se, Herren (Jahveh) rider på ett snabbt moln
    och kommer till Egypten
och Egyptens avgudar ska förflyttas i hans närvaro,
    och Egyptens hjärta ska smälta inombords.

2Och jag ska sporra Egypten mot Egypten,
    och de ska strida varje man mot sin bror,
    och varje man mot sin granne,
    stad mot stad,
    och kungarike mot kungarike.
3Och Egyptens ande ska göras tom (de tappar sitt mod)
    och jag ska omintetgöra deras rådslut,
och de ska söka hos avgudarna,
    och de som viskar och andarna (demonerna) och familjeandarna (släktdemonerna).
4Och jag ska överlämna Egypten
    till en grym herre,
och en våldsam kung ska regera över dem,
    förkunnar (säger, proklamerar) Herren, Härskarornas Herre (Adonai Jahveh Sebaot).

5Och vattnet ska sina i havet
    och floderna ska torka ut.
6Och floderna ska bli stinkande,
    Egyptens (hebr. Matsor – singular) strömmar ska bli små och torka upp,
rören och vassen ska vissna,
     7våtmarkerna längs Nilen,
    vid Nilens flodbankar.
Och allt som är sått vid Nilen,
    ska bli torrt,
    drivas bort och inte vara (finnas, existera) mer.
8Fiskarna ska klaga,
    och alla som kastar ut metspön i Nilen ska sörja,
och de som sprider ut näten över vattnet
    ska försmäkta.
9Därtill ska de som arbetar med kammat lin
    och de som väver bomull komma på skam.
10Hennes grundvalar ska krossas,
    alla som gör dammar ska bli bedrövade i själen.

11Tsoans furstar är fullkomliga dårar,
    faraos visaste rådgivare är oförnuftiga rådgivare.
Hur kan ni säga till farao:
    "Jag är den vises son, son till en forntida kung?"
12Var är de nu, de visa männen?
    Låt dem berätta för dig nu, och låt dem veta
vad Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot)
    har för avsikt angående Egypten.
13Tsoans furstar har blivit dårar,
    Nofs furstar är bedragna,
de har fått Egypten att gå vilse,
    som är hennes stammars hörnsten.
14Herren (Jahveh) har blandat henne med
    en ande av förvirring (yrsel),
och de har fått Egypten att ragla (vackla) i varje göromål,
    som en drucken raglar (vacklar) i sina spyor.
15Inte heller ska det finnas något arbete att göra för Egypten
    som huvud eller svans, palmkvist eller kaveldun.

16På den dagen ska Egypten likna en kvinna och ska darra och frukta på grund av skakningarna från Härskarornas Herres (Jahveh Sebaots) hand, som han skakar över dem. 17Och Juda land ska bli en skräck för Egypten, så snart någon nämner om det för dem ska de bli rädda, på grund av Härskarornas Herres (Jahveh Sebaots) avsikter, som han har avsett mot dem.
     18På den dagen ska det finnas fem städer i Egyptens land som talar Kanaans språk och avlägger ed till Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot). En av dem ska heta Ödeläggelsens stad (hebr. ir ha-heres). [Syftar på staden On, på grekiska Heliopolis ("solstaden"), ca 8 km nordost om Kairo.]
     19På den dagen ska det finnas ett altare till Herren (Jahveh) mitt i Egyptens land och en pelare på dess gräns till Herren (Jahveh). 20Och det ska vara ett tecken och ett vittnesbörd till Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot) i Egyptens land, för de ska ropa till Herren (Jahveh) på grund av sina förtryckare, och han ska sända dem en frälsare och en försvarare som ska befria dem. 21Och Herren (Jahveh) ska göra sig själv känd för Egypten, och egyptierna ska känna (vara intimt förtrogna med) Herren (Jahveh) den dagen. De ska tillbe med djuroffer och matoffer och ska ge löften till Herren (Jahveh) och infria dem. 22Och Herren (Jahveh) ska slå Egypten, slå och hela (bota) och de ska återvända till Herren (Jahveh), och de ska bönfalla honom och han ska hela (bota) dem.
     23På den dagen ska det vara en huvudväg från Egypten till Assyrien, och assyrierna ska komma till Egypten och egyptierna till Assyrien och egyptierna ska tillbe med assyrierna. 24På den dagen ska Israel vara den tredje med Egypten och med Assyrien, en välsignelse mitt på jorden, 25eftersom Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot) har välsignat honom och sagt: "Välsignat är mitt folk Egypten, och verket av min hand Assyrien, och min arvedel Israel."

1Det år då Tartan kom till Ashdod, när Assyriens kung Sargon skickade honom (dit) och han stred mot Ashdod och intog det, 2på den tiden talade Herren (Jahveh) genom Jesaja, Amots son, och sa: "Gå och ta av säcktyget från dina höfter och ta av skorna från dina fötter." Han gjorde så och vandrade runt naken och barfota. 3Herren (Jahveh) sa: "Så som min tjänare Jesaja har vandrat naken och barfota för att under tre år vara ett tecken och en varning över Egypten och Kush [nuvarande Etiopien/Sudan], 4så ska Assyriens kung leda iväg Egyptens fångar och de landsflyktiga från Kush [nuvarande Etiopien/Sudan], unga och gamla, nakna och barfota och med oskylda rumpor, till en skam för Egypten. 5De ska bli förskräckta och fyllda med skam eftersom de satte sitt hopp till Kush och skröt om Egypten." 6Kustlandets invånare ska på den dagen säga: "Se, sådan är vår förväntan, dit flydde vi för att få hjälp och bli befriade av kungen i Assyrien. Hur ska vi nu kunna komma undan?"

Babylons fall
1Budskap om (profetord, börda över) öknen vid havet [troligtvis Babylon och området kring floden Eufrat].

Som en virvelvind i söder [hebr. negev] sveper fram,
    kommer det från öknen,
    från ett fruktat (fruktansvärt) land [mederna].

2En hemsk syn berättas för mig:

"Den förrädiska köpmannen handlar förrädiskt,
    och tillspillogivaren tillspilloger.
Gå upp, Elam!
    Belägra, du Medien!
Allt dess suckande har jag gjort slut på (tystat)."

3Därför är mina höfter fyllda med krampryckningar,
    krystvärkar har tagit greppet om mig,
    som krystvärkarna hos en kvinna i födslovånda.
Jag är böjd (ligger i fosterställning) så att jag inte kan höra,
    jag är förskräckt så att jag inte kan se.
4Mitt hjärta är förvillat,
    skräck har överväldigat mig,
skymningsljuset som jag längtade efter
    har vänt sig (är inte längre något behagligt, har bytt betydelse) och fått mig att darra (av skräck).
5De förbereder bordet,
    de tänder lamporna,
    de äter, de dricker.
"Stå upp, furstar,
    smörj sköldarna (gör er redo till strid)!"

6För så har Herren (Adonai) sagt till mig:

"Gå, sätt ut väktare,
    låt honom berätta vad han ser.
7Och när han ser en armé (karavan),
    ryttare i par,
en armé (karavan) av åsnor,
    en armé (karavan) av kameler [allt detta beskriver ett assyriskt fälttåg],
ska han lyssna (ge akt – hebr. qashav) noggrant (hebr. qashev),
    mycket noggrant (hebr. qashev)."

8Och han ska ropa (ryta) som ett lejon:

"Över (högst upp i) vakttornet,
    Herre (Adonai),
står jag oavbrutet hela dagen,
    och jag sitter på min vaktpost hela natten.
9Och se, där kommer en armé med män,
    ryttare i par.
Och han talade och sa: Fallet, fallet är Babel,
    och alla hennes skurna avgudar är slagna till marken."

10Mina söndertröskade, som säd på tröskplatsen [ordagrant: ´Du min tröskning, och barn av min tröskplats´ – Juda hade blivit krossat av Babylon],
    det som jag har hört från Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot), Israels Gud (Elohim),
har jag berättat för dig.

Edom
11Budskap om (profetord, börda över) Doma [betyder "tystnad" och refererar till Edom].

Man kallar på mig från Sheir:
    "Väktare, hur är det med natten?
    Väktare, hur är det med natten?"
12Väktaren svarar:
"Morgonen kommer, men även natten,
om ni ska fråga, fråga, återvänd, kom."


Arabien
13Budskap om (profetord, börda över) Arabien.

I Arabiens busksnår ska ni vara inhysta,
    ni dedaniternas karavaner.
14Möt de törstande med vatten, ni invånare i Temas land,
    möt flyktingen (främlingen) med deras bröd [det bröd som rätteligen tillhör dem]. [Tema är en oas i Arabiska öknen, folket var ättlingar till Ismael, se 1 Mos 25:15.]
15För de flyr från svärdet,
    från det dragna svärdet
och från den spända bågen
    och från det fruktansvärda kriget.

16För så har Herren (Adonai) sagt till mig: "Inom ett år, så som en inhyrd [noggrant] räknar år, ska Kedars härlighet [område i norra Arabien] falla, 17och återstoden av antalet bågskyttar, de mäktiga männen av Kedars söner, ska förminskas, för Herren (Jahveh), Israels Gud (Elohim), har talat."



Jerusalem och Egypten
1Budskap om (profetord, börda över) Synernas dal [Jerusalem – platsen för uppenbarelse och visioner].

[Frasen "Synernas dal" syftar på Jerusalem, se vers 5, 8-10. Det kan syfta på Hinnomdalen (i NT Gehenna) som var den plats där man utförde barnoffer och ockulta ritualer, se Jer 7:31-34. Jesaja fördömer folket som sökte andlighet i andra gudar, uttrycket är då ironiskt för "falska synernas dal". Det kan också vara en antydan om att det var här i Jerusalem, där Guds tempel stod, de egentligen skulle se Herren (Jahveh).]

Vad plågar dig nu,
    eftersom alla har gått upp på hustaken [för att offra till avgudar, se Jer 19:13; Sef 1:5],
2du som är full av uppror,
    en tumultartad stad, en glädjens plats?
Dina slagna är inte slagna med svärd,
    inte döda i krig.
3Alla dina härskare har flytt tillsammans,
    utan båge är de bundna (fångade),
alla som blev funna av dem binds ihop tillsammans,
    de har flytt långt bort.

[Detta får en uppfyllelse 701 f.Kr. under den assyriske kungen Sanheribs fälttåg mot Jerusalem, se 2 Kung 18:1-20:21. Har även sin uppfyllelse 586 f.Kr. 2 Kung 25:1-7.]
4Därför säger jag: Titta (se) bort ifrån mig,
    jag ska gråta bittert [Jes 21:3-4],
gör inga ansträngningar att trösta mig,
    på grund av fördärvet av dottern mitt folk."

5Det är en dag av kaos (förvirring)
    och av trampande och av bestörtning från Herren, Härskarornas Herre (Adonai Jahveh Sebaot) [Jes 2:12; Mika 7:14].
I Synernas dal [Jerusalem] bryts muren ner (stödet tas bort – allt undermineras),
    och ett rop [om hjälp hörs] upp mot berget [tempelberget].
6Och Elam bar kogret,
    med en armé människor, ryttare,
    och Kir blottlägger skölden.
7Och det hände när dina utvalda dalar var fyllda med vagnar
    och ryttarna ställde sig i slagordning i porten,
8och Judas skydd lades i öppen dager (det som täckte Juda togs bort),
    att den dagen såg du till rustningen i skogshuset.
    [Kan syfta på det förråd som Salomo byggt, se 1 Kung 10:16-17]
9Och du såg överträdelserna i Davids stad,
    att de var många.
Och du samlade ihop vattnet
    från den lägre dammen.

[Detta gjordes av Achaz och Hiskia under Jesajas dagar, se Jes 7:3. Dammen kan syfta på Siloam och den undervattenstunnel som Hiskia lät bygga från Gichonkällan, se 2 Krön 32:30; 2 Kung 20:20.]

Den så kallade Breda muren (hela 7-8 meter bred) löper genom vad som idag är den judiska delen av Gamla staden i Jerusalem. Det syns att den byggdes hastigt och stenar från hus har använts.

10Och du räknade Jerusalems hus
    och bröt ner husen för att förstärka muren.
11Du gjorde också en damm mellan de två murarna
    för vattnet från den gamla dammen,
men ni såg inte till honom som gjort detta,
    inte heller hade ni respekt för honom
    som formade det för länge sedan.

12På den dagen ska Herren, Härskarornas Herre (Adonai Jahveh Sebaot), kalla till gråt
    och till klagan och till att omgjorda sig med säcktyg.
    [Uttryck för sorg och även ånger.]
13Och se glädje och fröjd,
    slakta oxar och döda får,
    äta kött och dricka vin.
"Låt oss äta och dricka
    för i morgon ska vi dö."

14Och Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot) uppenbarar sig själv i mina öron: "Sannerligen ska denna synd inte bli sonad till dess du dör", säger Herren, Härskarornas Herre (Adonai Jahveh Sebaot).

Inskriptionen från en grav i Siloam som hittades 1870. Finns på Brittiska museet i London.

15Så säger Herren, Härskarornas Herre (Adonai Jahveh Sebaot):

"Gå! Ta dig [personligen] till denna tjänare (ordagrant: ´någon som ska vara till nytta´ – hebr. sachan) [men som visade sig inte vara till nytta], till Shevna, som är över huset [överförvaltaren som ansvarade för palatset och/eller templet i Jerusalem].

[Frasen "som var över huset" (hebr. asher al habajit) beskriver en högt uppsatt post. Ordet hus kan betyda allt från ett vanligt hushåll till ett kungligt palats eller ett tempel. Under det delade kungariket används frasen för en hög post både i syd- och nordriket, se 1 Kung 4:6; 18:3. Ofta var det den högsta positionen i palatset, se Jes 36:3; 37:2. Positionen hölls ibland av kungens son, se 2 Krön 26:21. Posten motsvarar den franska titeln maior domus som kan översättas hovmästare eller husmästare. På slutet av 1800-talet hittade den franske arkeologen Charles Clermont-Ganneau en grav i utkanten av Davids stad vid Siloam med inskriptionen: "graven till … jahu asher al habajit". Början av namnet hade tagits bort. Graven är daterad till 600-talet f.Kr. Så sent som 2019 hittades i utgrävningar i Jerusalem en stämpel med inskriptionen: Adonai asher al habajit som betyder "Herren, som är över huset".
    Shevna var en av kung Hiskias tjänare. Han verkade både som sekreterare (2 Kung 18:18, 26) och på posten "över huset". Den medeltida rabbinen Rashi tolkar huset som templet, och i så fall är han överstepräst, men troligare är att det är palatset och kungahuset som han förestår. Jesaja skulle gå och konfrontera Shevnas högmod, fåfänga och falska trygghet med följande frågor:]
16Vad har du här? Och vem har du här [vilka släktingar till dig finns härr],
    eftersom du har huggit dig en grav här?
Du har huggit ut åt dig en grav på höjden
    och gjort dig själv en boning i klippan.
17Se, Herren (Jahveh) ska slunga iväg dig våldsamt (kasta dig med ett kast)[du] stridsman,
    med ett fast grepp greppa dig (vända dig) [hålla fast dig, så du inte kan fly].
18Han ska med våld rulla ihop dig
    och kasta dig som en boll till ett stort land,
där ska du dö och där ska vagnarna vara din ära,
    du skam för Herrens (Adonais) hus!
19Och jag ska knuffa dig från din post (militära placering),
    och från din tjänst (militära rang) ska du bli nerdragen (degraderad).

20Och det ska ske på den dagen att jag ska kalla
    på min tjänare Eljaqim, Hilkias (hebr. Chilqijahos) son [hans möte med Assyrien beskrivs i Jes 36:3],
21och jag ska klä honom med din mantel
    och omgjorda honom med din gördel,
och jag ska anförtro ditt regentskap i hans hand,
    och han ska bli en far för invånarna i Jerusalem och för Juda hus.

[Namnet Eljaqim, som betyder "må Gud upprätta" har hittats på flera sigillavtryck i Tell Beit Mirsim, Beit-Shemesh och Ramat Rahel. Han tjänade som en asher al habajit (kunglig tjänare) under kung Hiskia 2 Kung 18:18; 19:2. Avtrycken från sigillen har hittats på krukor daterade till Hiskias regeringstid 701 f.Kr.]

22Och nyckeln till Davids hus [Upp 3:7]
    ska jag placera på hans skuldror [Jes 9:6],

och han ska öppna
    och ingen kan stänga,
    och han ska stänga
och ingen kan öppna. [Jfr Matt 16:19; Upp 3:7]

23Och jag ska fästa honom som en plugg på en säker plats, och han ska vara till en hederstron för sin fars hus. 24På honom ska de hänga all ära och härlighet från hans fars hus, ättlingarna och efterkommande, alla små redskap från skålar till vinkannor.

25På den dagen," förkunnar (säger, proklamerar) Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot), "ska pluggen som fästes på en säker plats ge vika, och den ska bli nerhuggen och falla, och det som hängde på den ska huggas bort",
för Herren (Jahveh) har talat.







Igår

Planer

Stäng  


Parallell